DEN FÖRSKJUTNA ATLASKOTANS ROLL VID BESTÅENDE BESVÄR RELATERADE TILL WHIPLASH-SKADOR

Begreppet ”whiplash”, eller pisksnärtskada, syftar på en kraftig översträckning av mjukdelarna i nacken och halskotorna. Pisksnärtskadan uppstår oftast i samband med bilolyckor, vid fall eller vid idrottsaktiviteter då nacken utsätts för häftig belastning. Whiplashskador förändrar ofta människor och hela deras liv; vardagliga aktiviteter och rörelser blir till plågsamma moment. I extrema fall kan de drabbade inte längre utföra sitt arbete och blir så utmattade av smärtan att de isolerar sig från omvärlden och t.o.m. det sociala umgänget kan kännas betungande.

	Du själv, eller en närstående, kanske har upplevt en whiplashskada och ingen läkare kan säga var de ihållande besvären egentligen kommer ifrån?
	Alla möjliga terapier har testats och trots det har inte några verkliga framsteg gjorts?
	Läkaren har först tagit röntgen- och kanske magnetröntgenbilder och sedan genomfört alla möjliga tester, för att slutligen komma fram till att det inte finns några strukturella problem?
	Trots tillförsikten till läkaren har besvären inte blivit bättre och i slutändan ordineras smärtstillande eller till och med psykofarmaka (t.ex. lugnande, ångestdämpande eller antidepressiva)?
	Möjligtvis antydde läkaren att problemen är psykiskt betingade, eller kanske någon sorts simulering? Men ni vet helt klart att så inte är fallet, att smärtan är ytterst verklig och att inga sådana problem förekom före whiplashskadan inträffade.

Problemet ligger i att läkaren letar efter något som pekar på svårare skador som benbrott, sprickor eller ledbandsbrott. När han inte kan hitta några skador av denna typ verkar allt i hans ögon vara bra och man behöver bara ta det lugnt och återhämta sig. En whiplashskada behöver dock inte nödvändigtvis leda till så pass extrema skador, men även en relativt liten obalans i halskotorna kan leda till omfattande besvär.

Halskotorna kan med hänsyn till sin komplexa struktur jämföras med finmekanik.

I detta sammanhang passar följande liknelse: En klocka med ett mekaniskt urverk faller i golvet. När den plockas upp igen ser den oskadad ut på ytan, men efter ett tag märker vi tyvärr att den inte längre går rätt utan drar sig någon minut efter per timme. Varför? En av de finmekaniska delarna har halkat en aning snett och skapar nu extra friktion i urverket.

I halskotorna kan det också bli så att en av kotorna i samband med skadan halkar snett så att det blir friktion och den tidigare jämvikten förloras. Den förhållandevis ringa förskjutningen av halskotan noteras inte av läkaren, därför att den inte syns på röntgen bilderna då man letar efter strukturella skador och inte efter kotförskjutningar. På så vis kommer man fram till övertygelsen att: ”det är omöjligt att veta vad som händer med nackstrukturen i samband med en whiplashskada, vad som egentligen med tiden orsakar kroniska smärtor eller hur man skulle kunna bota dessa”.

För att återknyta till det tidigare exemplet ovan: Vad skulle du tänka en urmakare som sade att det inte är något fel på din klocka utan att det förmodligen bara är ett psykiskt problem att den går lite fel?

I fall läkaren inte längre vet vad som kan göras utan rekommenderar en kiropraktor, bör man känna till, att även om skadan uppkommit genom ett kraftigt ryck eller knyck, så innebär inte det utan vidare att man kan återställa skadan med ett nytt kraftigt ryck. Ingen skulle tycka att det vore en särskilt bra ide om urmakaren föreslog att han skulle slänga klockan i golvet igen för att försöka reparera den.

Med ATLANTOtec^® står nu en metod till förfogande som kan återställa den finmekaniska balansen och smidigheten i halskotorna.

ATLANTOtec^®-metoden är inte ämnad för behandling av kraftiga skador (benbrott, sprickor, muskel- eller ledbandsbrott), vilka alltid måste behandlas av en läkare. Man utför inte heller några manipulationer, men samtidigt handlar det inte om en enkel massage.

ATLANTOtec^® tillhör som terapimetod egentligen varken strikt kategorin ”massage”, eller ändå mindre kategorin ”manipulation”.

ATLANTOtec^® är ett helt nytt tillvägagångssätt som bildar en egen kategori mellan de hittills kända terapiformerna.





Det man aldrig undersökt, innan ATLANTOtec^®-metodens tillkomst, är att whiplashskador kan leda till att en atlaskota, som redan varit förskjuten sedan födseln blir ytterligare snedvriden eller förskjuten. I detta läge ökar trycket mot ryggmärgen, ryggradens artärer, halspulsådern, samt diverse kärl och lymfgångar. Kroppen kan ha kompenserat atlaskotans felaktiga läge sedan födseln, men genom den ytterligare förvärringen av atlaskotans position som en whiplashskada kan leda till, kan kroppen inte längre åtgärda problemet utan att det uppstår fysiska konsekvenser eller bestående men.

Whiplashskador förvärrar ofta redan existerande besvär med halskotor och nacke.

Hur lång tid det tar innan besvären blir kroniska avgörs av atlaskotans nya position efter whiplashskadan och hur nednötta de delar som utsätts för ökad belastning hinner bli. De smärtor som uppstår på grund av översträckningar och förslitningar i muskler och ledband går vanligen över efter några veckor om man tar hjälp av en fixerande halskrage och får behandling av en duktig terapeut.

Vad som däremot inte förändras utan extern påverkan är atlaskotans kritiska position. Ledbanden kring atlaskotan har till uppgift att hålla den på plats – så nära det korrekta läget som möjligt. När ledbanden drabbas av sträckningar och töjs ut fixeras atlaskotan sämre.
 
ATLANTOtec^®-metoden gör det möjligt att återställa atlaskotan till dess avsedda, naturliga position. Ledbanden kan därmed återfå sin naturliga elasticitet och längd, precis som när man lösgör ett gummiband som varit utsträckt, med följden att smärtan gradvis försvinner. Att elasticiteten minskar i de ledband som förslits till följd av att de ihållande belastas mer än normalt, är något som är välkänt i samband med andra ledband i kroppen. Detsamma gäller för den översta leden i samband med rörelser som inbegriper atlaskotan och nackbenet.





Många whiplashskadade patienter har haft den otrevliga erfarenheten att den smärta som orsakades av häftiga huvudrörelser framåt och bakåt inte avtar utan blir kroniska besvär som i många fall förvärras ytterligare i takt med tiden. En grundläggande orsak till detta är, förutom att atlaskotan befinner sig i fel position, kramper i nackens djupmuskulatur på grund av skadan. Musklerna är permanent sammandragna efter sträckningen och slappnar inte av trots omfattande massagebehandling eller sjukgymnastik. Huvudet har begränsad rörelseförmåga och rörelserna är smärtsamma. MEN VAD KAN MAN GÖRA ÅT SAKEN? Den bästa hjälpen får man med hjälp av den apparat, som egentligen används för att korrigera atlaskotan, genom att den når in till de djupast liggande musklerna och ger en mycket intensiv och effektiv massage. Efter en eller flera behandlingar av framförallt nackmusklerna kan musklerna slappna av och krampen försvinner eller minskar så att huvudet åter kan röra sig fritt – något som upplevs som en stor lättnad. Denna typ av massage i kombination med att atlaskotan korrigeras till sin rätta position innebär i många fall en fullständig återhämtning från besvären.



Några av de symptom som pisksnärtskador kan ge är: kraftiga smärtsamma spänningar i nacke och axlar, känna sig omtöcknad eller vimmelkantig, yrsel, syn och hörselstörningar, huvudvärk eller migrän, koncentrations- och minnessvårigheter, sömnproblem, ständig trötthet, känna sig svag, ostadigt gångsätt eller stickande/brännande känsla i ansikte eller på armarna.

STATISTIK

Den 28 november 2004 skrev journalisten Claudia Nientit följande i den schweiziska dagstidningen Sonntags Zeitung: ”Vad som sker inne i huvudet efter en whiplashskada är fortfarande okänt”. År 2002 registrerades 27 000 fall av whiplashskador bara i Schweiz, vilket kostade försäkringsbolagen drygt 330 miljoner euro (ca tre miljarder kronor). Det är med andra ord inte bara traumatiskt för den drabbade individen, utan även för samhället i stort. Det man vet är att en häftig framåt- eller bakåtrörelse av huvudet leder till en översträckning av ledband och muskler kring halskotorna. I allvarliga fall kan även frakturer på kotorna eller muskel- och ledbandsbristningar förekomma.

Fakta om whiplashskador i Sverige: (Hämtade från Riksförbundet för trafik-, olycksfalls- och polioskadade)
Whiplashskada kallas även pisksnärtskada eller WAD (Whiplash Associated Disorder)
Ca 1500 personer/år får bestående men efter ett whiplashtrauma.
Antalet anmälda personskador i trafik ökar kraftigt.
Ca 45 000 personskador i trafik anmäldes 2007 till försäkringsbolagen ( 35 000 år 1993 och 24 000 år 1983.) 
30 000 av de anmälda personskadorna är enligt försäkringsbolagen whiplashskador.
Whiplashskador kostar samhället åtskilliga miljarder.
Försäkringsbolagen betalade 2003 ut 4 mdr kr för personskador i trafik



Innan ATLANTOtec^®-behandlingen påbörjas av någon som drabbats av en mycket våldsam whiplashskada, bör eventuella strukturella skador undersökas med hjälp av modern medicinsk standard och utrustning så att sprickor och frakturer kan uteslutas. Det är rekommendabelt att vänta 1-2 månader innan atlaskotan korrigeras så att man först kan försäkra sig om att det inte uppstått några komplikationer på grund av någon oupptäckt skada som finns sedan tidigare.

Genom att i förebyggande syfte korrigera atlaskotans position undviker man allvarligare följdverkningar i samband med en eventuell whiplashskada.
 
Efter korrigering av atlaskotans position i samband med whiplashskadan, är det rekommendabelt att fortsätta med andra behandlingar hos någon osteopat eller terapeut för uppföljning och vid behov för behandling av de andra hals- och ryggkotorna.

Om du vill informera dina vänner om denna Atlasmetod kan du skicka dom ett gratis SMS meddelande.