VAD KAN MAN GÖRA ÅT MIGRÄN OCH HUVUDVÄRK?
Huvudvärk är en av de vanligaste
åkommorna i dagens samhälle. De flesta, om inte alla, har någon gång
drabbats av detta. För 15–20 % av världens befolkning, varav 2–4 %
barn, är huvudvärken inte något tillfälligt utan ett kroniskt och
återkommande besvär, och detta trots alla möjliga försök att bli av med
den. Huvudvärk är vanligast bland personer som är mellan 35 och 45 år
gamla. Huvudvärk är tre gånger så vanligt hos kvinnor som hos män. Det finns två typer av källa till huvudvärk: en psykologisk/emotionell källa och en fysisk.
Den senare uppstår när blodflödet till och från kraniet inte fungerar
normalt. Andra faktorer som kan leda till huvudvärk är bristfällig
funktion hos levern, tarmförgiftning, allmän förgiftning
(blodförgiftning), sur mage eller ett alltför lågt pH-värde. Den psykologiska/emotionella faktorn kan se ut på olika sätt. Det kan handla om konstant ängslan eller oro, depression, svårighet att ”släppa loss”, rädsla för att ”brusa upp” och verka hysterisk, en tendens att alltid vara överdrivet alert eller att tänka för mycket. Andra beteenden som kan leda till huvudvärk är ett överdrivet kontrollbehov, stress inför varje ny eller oförutsedd situation, en tendens att vilja planera allt in i minsta detalj eller att ta på sig större ansvar än man kan hantera psykiskt. Överdrivna perfektionister och extremt självkritiska personer är också i farozonen för denna typ av huvudvärk.
TYPER AV HUVUDVÄRK
Skillnaden mellan migrän och huvudvärk ligger i att migrän lokaliseras till en del av huvudet och är återkommande, medan vanlig huvudvärk påverkar hela huvudet. I medicinsk litteratur delas huvudvärk in i följande områden:
Spänningshuvudvärk (HST) är den vanligaste typen. Omkring 70 % av alla fall orsakas av spänning.
Resterande 30 % delas in enligt följande:
Vanlig migrän (utan aura) är en kronisk huvudvärkssjukdom som kännetecknas av smärtsam pulserande huvudvärk som förvärras av ansträngning. Omkring 85 % av migränfallen är av denna typ. Typiska symptom är illamående som ibland leder till kräkningar. Migränanfall kan vara plötsliga och bultande eller av en mer utdragen och molande art, och kan kännas som ett flera kilo tungt tryck inne i huvudet. Smärtan kan förvärras av rörelse, hosta, nysningar, ljus och fysisk ansträngning i allmänhet. De som lider av migrän vill helst ligga stilla i en mörk och tyst miljö. Ett sådant anfall kan vara under allt från några timmar till upp till tre dagar. Anfallet brukar inte föregås av några varningstecken och smärtan uppstår i en specifik del av huvudet för att sedan stråla ut i resten av huvudet och i även ut i kroppen.
Klassisk migrän (med aura) drabbar omkring 14 % av den som lider av migrän. Den skiljer sig från vanlig migrän på så sätt att den har ett förstadium. Under detta förstadium blir synen förvrängd och orsakar sinnesstörningar som överkänslighet för ljus och/eller ljud, att en del av synfältet blir mörkare eller att personen ser blixtar eller ”silvertrådar”. Anfallet kan pågå i allt mellan fyra till 24 timmar.
Klusterhuvudvärk kännetecknas av att den kommer plötsligt och är mycket ihållande och intensiv. Ungefär 1 % av huvudvärksfallen är av denna typ. Vanligen är den lokaliserad runt ett öga eller tinningen, och varar vanligen inte längre än några minuter, men kan återkomma 10 gånger eller ännu mer under de påföljande 24 timmarna. Den drabbar män mycket oftare än kvinnor. Värken kan vara så svår att den drabbade får lust att slå huvudet i väggen eller i extrema fall vilja begå självmord.
RESULTAT AV ATLANTOtec®-BEHANDLINGEN
En stor andel av de behandlade patienterna upplever att både migrän och huvudvärk minskat dramatiskt eller helt försvunnit. Detta resultat tycks främst kunna bero på tre faktorer:
förbättrad blodcirkulation och därmed ett bättre tillflöde av syre till hjärnan. En atlaskota som korrigerats stör inte längre blodflödet till och från kraniet, vilket även ger positiva återverkningar på hjärtverksamheten och blodcirkulation i stort. Tack vare denna förbättrade blodcirkulation försvinner ofta besvär med kalla händer eller fötter.
betydande minskning av muskelsammandragningar i halsregion och axlar, vilket kan vara en avgörande faktor för att huvudvärk orsakad av spänning upphör.
eliminering av den flaskhals som bildas intill atlaskotan och som klämmer åt och irriterar kranialnerverna.
Efter behandling berättar många patienter att de blivit av med det konstanta tryck i huvudet som de haft tidigare, och att de känner sig befriade.
KOPPLINGEN MELLAN MIGRÄN OCH FÖRSKJUTNING AV ATLAS
En mycket allvarlig följdeffekt av en förskjuten första halskota är att stora halspulsådern och halsartären kan klämmas åt av någon av atlaskotans laterala apofyser (utväxter från skelettet), och att kotartärerna blir utsatta för tryck. Atlaskotans laterala apofys fungerar som genomfartsled för kotartärerna och för tre vener vars funktion är att förse kraniets bakre del med blod.
1) ryggradsartärer 2) ihoptryckta/klämda ryggradsartärer
Detta tryck kan ställa till med problem av två slag – inflöde och utflöde – beroende på var atlaskotan klämmer åt. Detta förklarar känslan av att det trycker eller bultar i huvudet och kan även vara skälet till att man är konstant blek. Blodet går in i kraniet men har svårt att ta sig ut med samma hastighet, vilket skapar ett tryck. Alternativt begränsas blodtillförseln till huvudet, vilket kan resultera i syrebrist. Förändringarna i blodflödet kan resultera i att nervcellerna inte fungerar normalt – i några timmar eller i flera dagar.
Läget kan bli kritiskt om andra negativa faktorer tillkommer vilket ofta leder till en migränattack. Stress, för mycket arbete, ångesttillstånd och nervositet ger förutsättningar för och förstärker huvudvärk genom att dessa faktorer leder till muskelsammandragningar vid kraniets bas.
En förskjuten atlaskota kan ge upphov till migrän hos vissa personer, medan andra inte märker av det vilket förklaras av skillnader i anatomin – atlaskotans dimensioner, avståndet mellan olika anatomiska beståndsdelar, känslighet för de utlösande faktorerna, grad av muskelsammandragning samt leverns och tarmarnas tillstånd, och framförallt personens emotionella tillstånd.
Animation visar hur en förskjuten atlas trycker mot halspulsådern (röd), vagusnerven (gul) och den inre halsvenen (blå).
VANLIGA ORSAKER TILL MIGRÄN
Hormonförändringar
Stress
Sömnbrist
Sjukdom
Bristfällig dental ocklusion (snett bett)
Nedsatt rörelseförmåga hos kotor
Snabba väderomslag (lufttryck, temperatur, luftfuktighet)
Förorenad luft eller luftkonditionering
Allergi mot viss mat (intolerans)
Alkohol, choklad, ost, natriumglutamat (E621)
När dessa eller andra faktorer kombineras och stiger över en viss nivå uppstår migränattacker. De utlösande faktorerna är inte konstanta och kan förändras helt under en människas liv. Exempel på detta är hormonförändringar vid klimakteriet eller vid havandeskap, som i vissa fall minskar antalet migränattacker eller eliminerar dem helt.
De faktorer som är uppräknade ovan är i allmänhet av underordnad betydelse jämfört med en förskjutning av atlaskotan. När den första ryggkotans position är korrigerad är de övriga faktorerna i de flesta fall inte tillräckliga för att utlösa ett migränanfall. Eftersom problemet med atlaskotan är mekaniskt kan problem med migrän och huvudvärk lösas praktiskt taget omedelbart när atlasproblemet är löst. I vissa fall behöver kroppen först genomgå en regenerationsfas, vilket kräver litet tid och tålamod.
De vars huvudvärk försvinner efter år av lidande är ofta ytterst skeptiska och till och med förfärade, som om de med tiden börjat fästa sig vid sitt tillstånd och känner en tomhet utan det.
Under första veckan finns ofta en kvarliggande rädsla, typisk för dem som lider av migrän, att det ska komma ett anfall när som helst, och kanske kraftigare än någonsin. Sedan går dagarna och efterhand vänjer de sig vid att leva utan huvudvärk. Det dröjer oftast ett antal veckor innan personen inser att huvudvärken inte längre finns kvar. Deras lättnad är tillfredsställande för våra Atlastekniker.
|
Om du vill informera dina vänner om denna Atlasmetod
kan du skicka dom ett gratis SMS meddelande.
|
|
|