| Utskrift |

SAMMANHANGET MELLAN OCH ATLASKOTAN

Vid diskbråck är det disken, den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, som brister. När disken buktar ut kan den klämma nervrötterna i ryggradskanalen, vilket oftast ger upphov till en molande värk som ibland strålar ned i benet.

Man har kunnat konstatera att de flesta som råkat ut för diskbråck även lider av kraftig bäckenvridning samt markanta sammandragningar i ländryggen.

Skivorna mellan ryggradens kotor dämpar de stötar som ryggradens kotor utsätts för. De är mycket tåliga förutsatt att trycket fördelas någorlunda jämnt över disken. Om man håller en hantel som väger 10 kilo med armen utsträckt åt sidan motsvarar det ett tryck mot diskarna på 800 kilo.

Vid bäckenvridning eller skolios fördelas trycket ojämnt utmed ryggraden och diskarna. Detta förvärras ytterligare i fall av markant lumbal svankrygg, eftersom den tryckutsatta diskytan då blir extremt liten. Konsekvenserna i dessa fall på sikt blir att en eller flera mellankotsdiskar slits ner.

Till följd av förskjutningen av atlaskotan och den påföljande bäckenvridningen bildas skruvstädsliknande muskelspänningar i området kring en eller flera kotor i ländryggen.

Mellankotsdiskarna utsöndrar restprodukter och får näring genom osmos (en process där kroppens celler försöker utjämna koncentrationen av vätska i kroppen). Den här processen uppstår till följd av tryckskillnader inuti diskens elastiska brosk, vilka uppstår genom att ryggraden är i rörelse. När de asymmetriska, sammandragna musklerna klämmer åt en kota på det här sättet kan dess rörlighet bli alltför begränsad vilket gör att trycket mot disken kan öka kraftigt.

Detta leder till att tryckskillnaden i diskarna minskar så mycket att osmosprocessen inte kan ske på ett korrekt sätt, vilket i sin tur resulterar i att diskarna får mindre näring och vatten - ämnen som är viktiga för att de ska kunna bevara den elasticitet och konsistens som krävs. Det konstanta och stadigt ökande tryck som disken eller diskarna utsätts för lindras inte ens då man ligger ner, och kan äventyra hela regenerationsfasen av mellankotskivorna, som vanligen sker nattetid. Med tiden ”torkar” mellankotskivorna och förlorar sin spänst, vilket ytterligare förvärrar situationen.

Det är möjligt att via kirurgiska ingrepp avlägsna skadade eller brutna delar av mellankotskivor eller, vilket är vanligare, märgen i diskens kärna, eftersom dessa delar kan utöva tryck mot den nervrot som går ut ur spinalkanalen bakom disken. Denna typ av ingrepp kan vara förenad med viss fara och har många gånger givit upphov till komplikationer och kronisk smärta.

ATLANTOtec^®-behandlingen kan återställa lindrigare fall av bäckenvridning och förbättra den allmänna hållningen. Den förbättrade fördelningen av trycket på mellankotsdiskarna bidrar tillsammans med minskningen av muskelsammandragningarna till en naturlig självläkning av bråcket och minskar risken för framtida bråckbildning.

ATLANTOtec^®-metoden är särskilt lämplig för att FÖREBYGGA diskbråck eller i de fall bråcket fortfarande är i sin initialfas. Behandlingen är ämnad att råda bot på den bakomliggande orsaken snarare än själva problemet - varför bråckbesvär i långt framskridet stadium ofta kräver mer riktade behandlingsformer. Ett exempel på en relativt ny och icke-aggressiv behandling för sådana fall är SPINEMED.

Om du vill informera dina vänner om denna Atlasmetod kan du skicka dom ett gratis SMS meddelande.